Ett parti som har under 3,5 procent i opinionsundersökningar 10 dagar före ett val har ingen chans att nå över 4 procent i valresultatet.

Bedömning: Påståendet saknar belägg

Det finns stöd för att ett parti under 3,5 procent så nära valdagen befinner sig i ett mycket svårt läge. Men det går inte att belägga att partiet skulle ha ”ingen chans” att nå fyra procent. Den absoluta formuleringen är statistiskt och historiskt för stark.

Dessutom är den formulering du återger inte ett ordagrant citat. Jimmie Åkesson sade i SVT:

> ”Är det 10 dagar kvar till valet och de inte har nått upp till 3,5 procent i mätningar, då är det min uppfattning att ’blågula väljare’ bör rösta på något annat i det här blocket.”

Han kallade också sådana röster ”bortkastade”. Det var alltså en politisk och strategisk bedömning om stödröstning, inte uttryckligen ett konstaterande att sannolikheten är noll.

Varför slutsatsen inte håller

• 3,5 och 4 procent ligger inom normal mätosäkerhet. I en typisk undersökning med omkring 1 500 svarande motsvarar 3,5 procent grovt räknat ett 95-procentigt osäkerhetsintervall på ungefär 2,6–4,4 procent, redan innan metodfel och bortfall räknas in. En uppmätt siffra på 3,4 procent kan alltså vara förenlig med ett verkligt stöd över fyra procent.

• ”I opinionsundersökningar” är oklart. En enskild mätning kan ge betydligt lägre eller högre siffror än andra samtidiga mätningar. Exempelvis fick Feministiskt initiativ den 4 september 2014 – tio dagar före valet – 2,5 procent hos Novus men 4,0 procent hos Ipsos samma dag. Partiet fick slutligen 3,1 procent. Det visar hur osäkert det är att behandla 3,5 som en exakt gräns, även om Fi inte klarade spärren just det året.

• Sena uppgångar förekommer. Inför valet 2018 ökade KD kraftigt under slutet av valrörelsen. Den sammanvägda opinionen steg från 4,2 procent för perioden 13–24 augusti till 5,7 procent för 25 augusti–2 september, och valresultatet blev 6,3 procent. En historisk sammanställning beräknar KD:s ökning från 17 dagar före valet till valdagen till 1,6 procentenheter.

• Stödröstning kan förändra läget. Just små partier nära spärren kan få ett sent tillskott från väljare som försöker rädda ett politiskt block. Liberalernas slutresultat 2022 blev exempelvis 4,61 procent.

Slutsats

En mer korrekt formulering vore:

> ”Ett parti som ligger under 3,5 procent i en sammanvägning av flera aktuella mätningar tio dagar före valet har sannolikt en låg chans att klara riksdagsspärren.”

Men någon etablerad 3,5-procentsregel som gör fyra procent omöjligt har jag inte funnit. Det svenska historiska underlaget är dessutom mycket litet: få riksdagspartier har legat så lågt exakt tio dagar före ett val. Därför kan man varken fastställa en säker sannolikhet eller dra slutsatsen ”ingen chans”.

Klassificering: Missvisande. Påståendet fångar att läget skulle vara svårt, men gör en osäker prognos till en absolut regel som det saknas belägg för.

Argument som stöder påståendet

• Ett parti som ligger under 3,5 procent 10 dagar före valet befinner sig i ett mycket svårt läge.

Argument som motsäger påståendet

• 3,5 procent i en mätning på 1 500 personer ligger inom en statistisk mätosäkerhet som kan innebära ett faktiskt stöd på över 4 procent.
• Enskilda opinionsundersökningar kan visa kraftigt olika resultat på samma dag (t.ex. FI 2014 med 2,5 % och 4,0 %).
• Historiskt förekommer det sena uppgångar strax före valet, som för KD 2018.
• Stödröstning på partier nära spärren kan lyfta resultatet snabbt, exempelvis L 2022.

Osäkerheter och reservationer

• Det är oklart i påståendet om det syftar på resultatet i en specifik opinionsundersökning eller en sammanvägning av flera.
• Det historiska underlaget för hur många riksdagspartier som legat under 3,5 procent exakt tio dagar före valet är för litet för att etablera en säker matematisk sannolikhetsregel.