Publicerat
Alla granskningar
Varje granskning bygger på ett kontrollerbart påstående, en kontrollfråga och godkända källor.
10 granskningar
Svensk skola tilldelas mer ekonomiska resurser än någonsin tidigare.
Påståendet stämmer om man enbart tittar på nominella belopp (löpande priser). Men när man justerar för inflation och förändrat elevantal ligger skolans resurser inte på en tydlig historisk rekordnivå. De reala kostnaderna minskade under 2022 och 2023, och uppgången 2024 återställde inte dessa minskningar helt.
Sveriges växthusgasutsläpp kommer att vara lägre år 2026 jämfört med 2022.
Påståendet saknar stöd i det aktuella kunskapsläget och kan varken bevisas eller motbevisas slutgiltigt förrän 2026 är över. Den marginella prognosminskning regeringen ursprungligen lutade sig mot (0,02 procent) raderades när Naturvårdsverket reviderade historiska data, och utsläppen för 2025 ligger fortfarande 1,5 miljoner ton över 2022 års nivå.
En genomsnittlig tvåbarnsfamilj med arbetande föräldrar har fått 5 000 kronor mer att röra sig med i månaden jämfört med 2022.
Siffran bygger på en faktisk kalkyl från regeringen (som landar på 5 130 kr), men påståendet är missvisande. Kalkylen bygger på ett mycket specifikt typhushåll och är inte ett statistiskt genomsnitt. Dessutom består nästan en tredjedel av summan av automatiska uppräkningar i skattesystemet, och vissa av de inräknade åtgärderna hade ännu inte trätt i kraft när påståendet gjordes.
Elpriserna har halverats sedan 2022.
Spotpriserna på elbörsen för helåret 2025 var drygt hälften av genomsnittet för extremåret 2022. Påståendet är dock missvisande eftersom hushållens faktiska totala elkostnader inte har halverats, den valda tidsperioden är avgörande för utfallet i södra Sverige, och prisfallet till stor del förklaras av internationella faktorer.
Ungdomsarbetslösheten i Sverige har ökat under i stort sett hela perioden som Ulf Kristersson varit statsminister.
Påståendet stämmer överens med den övergripande trenden enligt SCB:s standardmått (AKU), där ungdomsarbetslösheten ökade från 21,6 till 24,4 procent mellan oktober 2022 och maj 2026. Formuleringen överdriver dock hur jämn uppgången varit, då perioder av stagnation förekommit och Arbetsförmedlingens registermått visar en delvis annan bild.
Ett parti som har under 3,5 procent i opinionsundersökningar 10 dagar före ett val har ingen chans att nå över 4 procent i valresultatet.
Det saknas belägg för att chansen skulle vara noll. 3,5 procent ligger inom den statistiska felmarginalen för 4 procent. Historiskt har partier gjort sena uppgångar och kunnat få snabbt tillskott av stödröster i slutet av valrörelsen.
Antalet arbetslösa i Sverige ökade med 208 600 personer mellan december 2022 och juni 2026.
Siffran stämmer väl överens med SCB:s icke-säsongrensade statistik (ca 209 000), men att jämföra december med juni utan att säsongrensa är kraftigt missvisande eftersom sommarmånader alltid har en topp på grund av unga jobbsökande. Researchen är dock ofullständig då nödvändiga säsongrensade referensdata för december 2022 saknas i underlaget.
Det dödliga gängvåldet har minskat med 75 procent under Moderaternas (eller den nuvarande regeringens) tid vid makten.
Dödligt skjutvapenvåld har minskat med cirka 29–33 procent mellan helåret 2022 och helåret 2025 [S1, S6]. Påståendet om en 75-procentig minskning stämmer inte för helårsdata och kan endast uppnås genom en felaktig jämförelse mellan ett ofullständigt delår 2026 och ett helt kalenderår [S6].
Sverige har gått från botten till toppskiktet i EU:s tillväxtliga.
Sverige har förbättrat sin tillväxt sedan 2023 men låg på 15:e plats av 27 EU-länder år 2025, vilket är i mitten av fältet och inte i toppskiktet.
Regeringen lånar 200 000 kronor per minut.
Påståendet stämmer väl överens med statens faktiska budgetunderskott/lånebehov för 2025 på 102 miljarder kronor (vilket motsvarar ca 194 000 kr/min), medan prognosen för 2026 indikerar ett ännu högre lånebehov.