En genomsnittlig tvåbarnsfamilj med arbetande föräldrar har fått 5 000 kronor mer att röra sig med i månaden jämfört med 2022.

Siffran 5 000 kronor går att återskapa ur regeringens kalkyl. Men den gäller inte en ”genomsnittlig tvåbarnsfamilj”, och hela beloppet är varken redan utbetalt eller resultatet av nya regeringsbeslut.

Vad regeringen faktiskt har räknat på

Kalkylen avser ett konstruerat typhushåll:

• en heltidsarbetande polis,
• en heltidsarbetande sjuksköterska,
• två barn, exakt tre och fem år gamla,
• löner på 47 500 respektive 45 300 kronor 2026,
• 1 000 liter drivmedel och 10 000 kWh el per år.

Föräldrarna har alltså tillsammans 92 800 kronor i månadslön före skatt. Det är ett specifikt exempel, inte ett statistiskt genomsnitt för svenska tvåbarnsfamiljer.

I vårpropositionen beräknas bidragen till hushållsekonomin landa på totalt 5 130 kronor (Ändrade skatter och transfereringar 1 960 kr, Automatiska indexeringar 1 650 kr, Sänkta indirekta skatter och avgifter 1 520 kr). Sifferuppgiften 5 000 kronor är därför korrekt inom regeringens modell och antaganden.

1 650 kronor är automatisk indexering

Nästan en tredjedel av beloppet kommer från årliga uppräkningar av grundavdrag och jobbskatteavdrag. Dessa följer redan befintliga regler och skulle i princip ha skett även utan regeringens nya reformer. Om den automatiska indexeringen räknas bort återstår omkring 3 480 kronor per månad.

Allt hade inte inträffat den 9 maj

Påståendet säger att familjen ”redan har fått” pengarna. Men regeringens vårkalkyl omfattar hela 2026 och inkluderar bland annat sänkt barnomsorgsavgift från den 1 juli 2026 och tillfälligt sänkt drivmedelsskatt under maj–september 2026. När uppgiften publicerades den 9 maj var alltså hela beloppet på 5 130 kronor inte redan realiserat.

TT:s uppgift om elstödet verkar inte stämma

SVT återger TT:s uppgift att elstödet räknas in. Men regeringens metodbeskrivning säger uttryckligen motsatsen, att åtgärder som elstödet 2023 inte beaktas i beräkningen. TT/SVT:s beskrivning är på denna punkt felaktig.

”Mer att röra sig med” är tvetydigt

Regeringen beräknar att typhushållets disponibla ekonomi nominellt ökar med totalt 13 330 kronor mellan 2022 och 2026, där 5 130 kr är den del som hänförs till politik och indexering. Detta är dock inte ett direkt mått på hur mycket pengar familjen faktiskt har kvar efter mat, boende, räntor och andra levnadskostnader.

Argument som stöder påståendet

• Regeringens kalkyl för ett typhushåll visar en positiv ekonomisk effekt på 5 130 kronor i månaden.

Argument som motsäger påståendet

• Kalkylen gäller ett specifikt typhushåll (polis och sjuksköterska) och är inte ett statistiskt genomsnitt för barnfamiljer.
• 1 650 kronor av beloppet utgörs av automatisk indexering som följer befintliga regler, inte aktiva politiska nybeslut.
• När påståendet spreds i maj hade vissa inräknade reformer, som den sänkta barnomsorgsavgiften, ännu inte trätt i kraft.
• Elstödet från 2023 ingår inte i kalkylen, i strid med den mediala rapporteringen hos TT/SVT.

Osäkerheter och reservationer

• Hur mycket genomsnittsfamiljen faktiskt har "kvar att röra sig med" i praktiken, eftersom kalkylen inte tar hänsyn till individuella utgifter som exempelvis bolånekostnader.