Svensk skola tilldelas mer ekonomiska resurser än någonsin tidigare.

Vad debattörerna grundar påståendet på

Stefan Svensson och Paniz Mansouri hänvisar till SKR:s webbsida *Så mycket kostar skolan*, där organisationen skriver:

> ”Resurserna till välfärden ligger idag på högre nivåer än någonsin tidigare.”

Men SKR:s formulering gäller välfärdstjänsterna sammantaget – skola, vård och omsorg – och åtföljs där inte av någon tidsserie som visar att just skolans reala resurser per elev ligger på rekordnivå. Debattörerna gör alltså SKR:s bredare uttalande till ett mer specifikt påstående om skolan.

Rekord i nominella kronor

Den senast publicerade officiella statistiken när debattartikeln skrevs avsåg 2024:

| Verksamhet | Kostnad 2024 | | --- | ---: | | Hela skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet | 368,3 miljarder kr | | Grundskolan | 159,7 miljarder kr | | Gymnasieskolan | 54,2 miljarder kr |

Beloppen i löpande kronor var högre än tidigare. Men en sådan jämförelse tar inte hänsyn till inflationen. När priser och löner stiger blir det nominella beloppet större även om verksamheten inte får mer personal, undervisning eller köpkraft.

Inflationsjusterat låg skolan inte på en tydlig rekordnivå

Skolverkets årsförändringar i fasta priser visar följande:

| År | Hela skolväsendet | Grundskolan | | --- | ---: | ---: | | 2022 | −3,8 % | −2,8 % | | 2023 | −2,3 % | −1,9 % | | 2024 | +1,6 % | +2,0 % |

Uppgången 2024 återställde alltså inte de föregående årens reala minskningar. För grundskolan låg den totala reala kostnaden 2024, räknat genom årsförändringarna, fortfarande omkring tre procent under 2021 års nivå. För skolväsendet i vidare mening var utvecklingen liknande. Detta motsäger en okvalificerad formulering om att skolan får mer pengar än någonsin, om ”pengar” förstås som resurser med bibehållen köpkraft.

Kostnaden per elev ger också en mer komplicerad bild

Det är inte bara totalsumman som är relevant. Fler elever kräver också mer resurser.

Skolverkets fördjupade analys visar att grundskolans inflationsjusterade kostnad per elev:

• ökade tydligt mellan 2009 och 2016,
• därefter förändrades relativt lite fram till 2023,
• föll tillbaka till ungefär 2016 års nivå om kostnaderna räknas om med KPI,
• var relativt stabil om det kommunala prisindexet PKV används.

Skolverket sammanfattar utvecklingen med att grundskolans kostnader varit stabila under senare år – inte att resurserna per elev nått en otvetydig historisk rekordnivå. Myndigheten konstaterar också att kostnaden per elev som andel av BNP per capita minskade 2020–2023.

Valet av inflationsmått påverkar resultatet, eftersom skolans kostnader till stor del består av löner. Men inget av Skolverkets mått ger stöd för debattartikelns reservationslösa slutsats.

Pengar är inte samma sak som tillgängliga resurser i klassrummet

Den totala kostnaden omfattar bland annat undervisning, lokaler, skolmåltider, elevhälsa, administration och skolskjuts. Högre kostnader kan därför bero på exempelvis dyrare lokaler eller löner och behöver inte innebära fler lärare eller mer stöd till eleverna.

Mellan 2015 och 2024 ökade grundskolans reala totalkostnad med 24 procent, men elevantalet ökade med 15 procent och antalet lärare med endast 12 procent. Det betyder att lärarresursen inte ökade i samma takt som elevantalet under hela perioden. För gymnasieskolan ökade kostnaden med 10 procent medan antalet elever ökade med 15 procent.

Argument som stöder påståendet

• Skolväsendets och grundskolans kostnader i löpande (nominella) kronor var högre än tidigare under 2024.
• Grundskolans totala kostnader ökade realt med 2,0 procent under 2024 jämfört med 2023.
• Resurserna till välfärden i stort (skola, vård och omsorg) ligger enligt SKR på högre nivåer än någonsin tidigare.

Argument som motsäger påståendet

• Justerat för inflation (fasta priser) minskade de totala reala kostnaderna för skolan 2022 och 2023, och ökningen 2024 räckte inte för att återställa 2021 års nivå.
• Kostnaden per elev (inflationsjusterad) har inte ökat nämnvärt sedan 2016 och låg relativt stabil fram till 2023.
• Kostnaden per elev som andel av BNP per capita minskade mellan 2020 och 2023.
• Antalet elever i grundskolan ökade snabbare (15 procent) än antalet lärare (12 procent) mellan 2015 och 2024, vilket tyder på att resurserna i klassrummet inte ökat i takt med elevantalet.

Osäkerheter och reservationer

• Valet av inflationsmått (till exempel konsumentprisindex KPI jämfört med kommunalt prisindex PKV) påverkar resultatet för hur den reala kostnadsutvecklingen ser ut.