Ungdomsarbetslösheten i Sverige har ökat under i stort sett hela perioden som Ulf Kristersson varit statsminister.

SCB:s huvudsakliga och internationellt jämförbara mått visar att ungdomsarbetslösheten ökade tydligt mellan Ulf Kristerssons tillträde och debattartikelns publicering. Däremot steg den inte oavbrutet under varje del av perioden.

Kristersson blev statsminister den 18 oktober 2022. Enligt SCB:s säsongsrensade och utjämnade AKU-statistik var arbetslösheten bland 15–24-åringar:

| Tidpunkt | Ungdomsarbetslöshet | | ------------ | ------------------: | | Oktober 2022 | 21,6 % | | Helåret 2022 | 21,7 % | | Helåret 2023 | 22,1 % | | Helåret 2024 | 24,3 % | | Helåret 2025 | 24,3 % | | Maj 2026 | 24,4 % |

Vid publiceringen den 15 juli var maj den senaste tillgängliga månaden. Ökningen sedan oktober 2022 var alltså cirka 2,8 procentenheter, motsvarande ungefär 13 procent relativt utgångsnivån.

Utvecklingen var inte oavbruten

Påståendets formulering ”under i stort sett hela perioden” kan ge intrycket att ungdomsarbetslösheten steg månad efter månad. Så såg det inte ut:

• Under delar av 2023 låg den säsongsrensade arbetslösheten ganska stabilt omkring 21,7–22,5 procent.
• Den tydligaste försämringen inträffade under 2024.
• Helårsgenomsnittet låg stilla på 24,3 procent mellan 2024 och 2025.
• Under våren 2026 ökade trendvärdet endast marginellt, från 24,3 procent i mars till 24,4 procent i maj.

Utvecklingen beskrivs därför bäst som en stigande trend med perioder av stagnation, inte som en kontinuerlig uppgång.

Ett annat mått ger en mindre entydig bild

Arbetsförmedlingens registerstatistik omfattar inskrivna arbetslösa i åldern 18–24 år och visar inte samma kraftiga ökning:

| År | Genomsnittligt antal inskrivna unga | | ---- | ----------------------------------: | | 2022 | 39 000 | | 2023 | 38 000 | | 2024 | cirka 42 000 | | 2025 | cirka 42 000 |

Under våren och sommaren 2025 började ungdomsarbetslösheten enligt detta mått dessutom minska. I juni 2026 var 7,3 procent av den registerbaserade ungdomsarbetskraften inskriven som arbetslös, jämfört med 7,8 procent ett år tidigare.

Skillnaden beror framför allt på definitionerna:

• SCB:s AKU räknar även heltidsstuderande som söker och kan ta ett arbete. Under 2025 var 102 000 av de 170 000 arbetslösa ungdomarna heltidsstuderande.
• Arbetsförmedlingen räknar bara personer som är inskrivna hos myndigheten.

SCB:s AKU är normalt det mått som avses när man utan närmare precisering talar om Sveriges ungdomsarbetslöshet.

Slutsats

Påståendet har tydligt stöd om det tolkas som att ungdomsarbetslöshetens övergripande trend har varit uppåt under mandatperioden. SCB:s säsongsrensade mått steg från 21,6 till 24,4 procent.

Formuleringen är däremot något svepande: arbetslösheten ökade inte kontinuerligt, och Arbetsförmedlingens snävare registermått visar stagnation följd av en nedgång.

Argument som stöder påståendet

• Enligt SCB:s AKU (det standardiserade måttet) ökade ungdomsarbetslösheten från 21,6 procent i oktober 2022 till 24,4 procent i maj 2026.
• Den sammantagna ökningen motsvarar cirka 2,8 procentenheter, vilket är en uppgång med omkring 13 procent från utgångsnivån.

Argument som motsäger påståendet

• Uppgången var inte oavbruten ('i stort sett hela perioden'); det fanns perioder av stagnation, bland annat under delar av 2023 samt mellan 2024 och 2025.
• Arbetsförmedlingens statistik över inskrivna unga arbetslösa visar en mindre ökning och därefter en nedgång under våren och sommaren 2025 samt juni 2026.

Osäkerheter och reservationer

• Tolkningsutrymme finns i vilket statistikmått som används (SCB:s AKU som inkluderar studerande vs. Arbetsförmedlingens statistik över inskrivna).