Påstående mot påstående
Olika mått ger olika bilder
”Sverige har gått från botten till toppskiktet i EU:s tillväxtliga.”
Debattinlägg/Webbartikel, 17 augusti 2026
”Sveriges tillväxt låg på plats 25 av EU:s 27 länder under första kvartalet 2026.”
Riksdagens partiledardebatt, 10 juni 2026
Olika jämförelseperioder
Båda påståendena bygger på samma statistik från Eurostat, men de jämför olika tidsperioder. Därför kan de ge helt olika bilder av Sveriges tillväxt utan att någon av dem behöver bygga på andra siffror.
Varför skiljer sig bilderna?
Ulf Kristersson · Moderaterna
Jämför med samma kvartal året före
Årsförändring i BNP-tillväxt enligt Eurostat
Måttet visar utvecklingen jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare och jämnar ut kortsiktiga svängningar.
Elisabeth Thand Ringqvist · C
Jämför med föregående kvartal
Kvartalsförändring i BNP-tillväxt enligt Eurostat
Måttet visar förändringen från närmast föregående kvartal och fångar den senaste utvecklingen, men påverkas mer av kortsiktiga svängningar.
Måtten sida vid sida
| Mått | Kristersson (M) | Thand Ringqvist (C) |
|---|---|---|
| Jämförelseperiod | Q1 2025 → Q1 2026 | Q4 2025 → Q1 2026 |
| Typ av mått | Årsförändring | Kvartalsförändring |
| Källa | Eurostat | Eurostat |
Viktiga nyanser och begränsningar
- Båda parter använder samma statistikkälla – skillnaden ligger i jämförelseperioden, inte i underlaget.
- Årsförändring och kvartalsförändring kan peka åt olika håll under samma period.
Vad slutsatserna säger – och inte säger
Detta säger underlaget
- Valet av jämförelseperiod påverkar hur Sveriges tillväxt framstår.
- Samma Eurostatstatistik ligger bakom båda beskrivningarna.
Detta säger det inte
- Att någon av parterna använder felaktig statistik.
- Att ett av måtten generellt är mer korrekt än det andra.
Faktakollens slutsats
Därför kan samma statistik ge mycket olika bilder av Sveriges tillväxt.
Källor och metod
Jämförelsen utgår från de perioder och mått som respektive påstående bygger på.
- Källa: Eurostat